OBS. ATT GÅ BREDVID BRON FUNKAR INTE.”
- Vad tror du om det här, sa jag.
- Vilken konstig skylt, sa Mia.
Hur ska vi kunna komma över bron
om vi inte får använda fötterna.
Jag kan absolut inte gå på händerna.
- Inte jag heller, sa jag.
Vi funderade en lång stund och så sa Mia:
- Om vi inte kan gå så kan vi ju alltid krypa.
- Krypa, sa jag förvånat.
- Ja så där som du gjorde när
du var riktigt liten, du vet.
Då använder vi ju inte fötterna.
- Nej, det har du ju rätt i, svarade jag,
men det är en väldigt lång bro.
Menar du att vi ska krypa hela vägen.
- Ja, vi har väl inget annat att välja på
om vi ska komma över till andra sidan.
- Nej det förstås, sa jag
och så började vi krypa.
När vi efter en lång stund kommit till
andra sidan av bron och kunde resa
oss igen så värkte våra knän nåt så
infernaliskt att vi var tvungna att
gnugga dom en lång stund
innan känseln kom tillbaka.
- Vi går över till andra sidan ön, sa Mia.
Det måste ju finnas en bro där med.
En stig såg ut att korsa ön så
vi följde den med ömmande knän.
- Vad är det där som står
där mitt på stigen, sa Mia.
När vi kom närmare såg vi att det
var en stubbe som såg ut som en stol.
Vi tittade oss omkring men kunde inte se någon.
NEXT.
© Copyright j. johansson.