- Det blir en lång väg tillbaka, sa jag.
- Det blir det inte alls det, sa Lina
och tog fram en liten trumma
ur fickan som bara var
lite större än en fingerborg.
- Med den här kan jag resa vart
jag vill och komma fram när jag vill.
Vad säger ni om att vi dyker upp i
Kungens garderob när
han ska gå till sängs.
Då kan vi prata ostört med honom.
- Ja det låter bra, sa Mia.
- Då säger vi så, sa Lina
och viskade till trumman:
”Till Kungens garderob vi snart är komna.
Och helst innan han hunnit somna.
Så låt det ske.
För alla är me.”
Sedan knackade hon tre gånger
med tummen på sin lilla trumma och
vips så stod vi i Kungens garderob.
- Va mörkt här är, sa Mia.
- Kolsvart, sa jag.
- Ja visst är det, sa Lina men
vi får försöka hitta glaskupan med
eldflugorna så att vi
kan få lite ljus här inne.
Vi spred ut oss i garderoben och
kände oss fram så gott det gick
men helt ljudlösa var vi ju inte
och plötsligt hördes en röst som sa:
- Det här är Kungen som talar.
Vem är det som är i min garderob.
Mia svarade snabbt:
NEXT.
© Copyright j. johansson.