- Va vill ni då.
- Vi vill att dörren öppnas så
att vi kan komma förbi, sa Mia.
- Jaså, det vill ni men då kommer
jag först att ställa en fråga.
- Fråga på bara, sa jag.
- Hur mycket är ett plus två.
Mia och jag tittade förvånat på varandra.
- Plättlätt, sa Mia, det är tre.
- Tre, hördes det bakom dörren. Är det.
Jag trodde att det var…
nåväl, strunt samma.
Dörren öppnades och i nästa
sekund satt vi under ett träd i skogen.
Det hade redan blivit kväll och Mia sa:
- Det vore skönt att sova en stund
och i samma ögonblick stod
det pyttelilla blå huset
vid sidan av stigen.
- Vi gör väl som vi brukar,
sa jag och det gjorde vi och så
blev det morgon igen.

NEXT.

© Copyright j. johansson.