När vi tittade upp förstod vi varför.
Framför oss reste sig
en jättehög mur av sten.
Den sträckte sig så långt man
kunde se åt båda hållen.
- Vad gör vi nu då, sa jag.
- Det ser ut som en port där
borta i muren, sa Mia och pekade.
När vi kom fram såg vi att
det satt en skylt på porten.

”Fortet innanför muren försvaras
av Kenny den byxlöse.
Försök inga dumheter.
Jag öppnar inte för någon.
Vänd om. Stick härifrån. Försvinn.
Pys. Dunsta. Stängt för
säsongen osv… osv…”

- Vad säger du om det då, sa jag.
- Han verkar ju lite sur av sig, sa Mia.
- Minst sagt, sa jag. Vad ska vi göra nu då.
- Det finns bara en sak att göra,
sa Mia och gick fram och
bankade på porten med knytnävarna.
- Kan ni inte läsa, hördes en
röst från andra sidan muren.
Jag vill inte ha några besök.
- Men vi måste få komma in, skrek Mia.
- Det går inte alls det,
sa rösten på andra sidan.
- Vi är utskickade av Kungen, fortsatte hon.
Öppnar du inte så måste vi tala
om det för Kungen när vi träffar honom
och då blir han nog inte alls glad.
Det hördes ett mumlande
bakom porten, sedan öppnades den.
- Ja, ja, stig in då. Inte vill jag
ha nåt otalt med Kungen inte.
Vi gick in genom porten och
den stängdes igen av sig själv.

NEXT.

© Copyright j. johansson.