sa det och sedan hörde vi
någon som klappade händerna.
- Bra gjort, bra gjort.
Vi öppnade våra ögon och
på stubben satt en figur
i pyjamas och nattmössa.
- Ni kom på vilket namn ni skulle viska.
Mycket bra. Ingen är mitt namn,
men det hade ni ju redan räknat ut.
Egentligen borde jag väl inte vara
så glad att träffa er.
jag gillar bäst att vara ensam,
men det var så väldigt länge sedan
som någon kunde gissa mitt namn.
Vad kan jag göra för er då, frågade han.
- Jo, det är så att vi måste komma
över till andra sidan men bron
sjönk ner i sanden när
vi skulle gå över, sa Mia.
- Tja, sa Ingen, vi kan säga så
här att om ni kan göra mig en tjänst
så skulle jag kanske kunna hjälpa er,
men om ni går bet så får ni
vända tillbaka igen. Vad säger ni.
Vi tittade på varandra
en stund och så sa Mia:
- Okey, Vad är det du behöver hjälp med.
- Jo det är nämligen så här,
sa Ingen att jag har väldigt svårt
att somna när jag gått
och lagt mig på kvällen.
Jag skulle behöva en ramsa
som är så sövande att jag
somnar när jag tänker på den.
- Det måste vi få fundera på en stund, sa jag.
- Ja gärna det, sa Ingen.
Knacka bara två gånger på
stubben så kommer jag tillbaka.
”POFF”,
sa det och så var han borta.
- Kan du nån somnabraramsa, sa Mia.
- Nej det kan jag nog tyvärr inte, sa jag.
Vi funderade och funderade
tills Mia plötslig utbrast:
NEXT.
© Copyright j. johansson.