- Okey då, svarade jag.
Låt oss fundera lite.
- Javisst, svarade Bo.
Fundera hur länge ni vill.
Jag har ingen brådska.
Mia och jag funderade så att det knakade.
- Jag kan vissla baklänges, sa jag.
- Gammalt, svarade Bo.
- Jag kan hoppa på ett ben samtidigt
som jag rabblar sjuans
multiplikationstabell, sa Mia.
- Urgammalt, svarade Bo.
- Jag kan göra 25 armhävningar
på en minut, sa jag.
- Stenålders, svarade Bo.
Vi funderade en lång stund
men kom inte på något.
Plötsligt hörde Mia ryggsäcken
viska till henne.
- Säg att du kan tänka både högt
och lågt men också vitt och brett.
- Jag kan tänka både högt och
lågt men också vitt och brett,
sa Mia med hög röst.
Bo blev tyst en lång stund
och sedan sa han:
- Det var det mest häpnadsväckande
jag hört sen morfar bet av en
hörntand och i ren förvåning svalde den.
Jag är imponerad, verkligen imponerad.
Han visslade, änderna började simma
och båten sköt fart igen.
Det tog inte lång stund innan
vi nådde andra sidan.
Mia och jag hoppade ur båten
och tackade för resan.
- Det är jag som ska tacka, svarade Bo.
Att kunna tänka både högt och lågt
men också vitt och brett.
Jag har väl aldrig hört något så märkvärdigt.
Lycka till nu på er fortsatta färd.

NEXT.

© Copyright j. johansson.