Efter en stadig frukost med
ostmackor och mjölk sa Mia:
- Fram med kartan.
Vi kollade och där stod,
”Pölen”.
- Vad kan det vara, sa jag.
- En vattenpöl kanske, svarade Mia.
Vi får väl gå dit och se efter, sätt fart nu.
- Jaja, svarade jag, stoppade ner kartan
i byxfickan och så bar det av.
Vi promenerade en god stund innan
vi på håll kunde se, inte
en pöl utan en stor sjö.
Efter ytterligare en stund var vi framme.
På en skylt stod det:
”Välkommen till Pölen.
Här hjälper inga gummistövlar.
Om ni vill över till andra
sidan så prata med Bo.”
Vi gick ner till stranden och
där låg en båt vid bryggan.
Längst ut på bryggan satt en
gammal gubbe och metade.
Vi gick fram och Mia frågade:
- Är det du som är Bo.
- Det är möjligt, svarade gubben.
Men det kan också vara omöjligt.
Vem frågar.
- Vi heter Kaj och Mia, sa jag
och vi skulle behöva komma
över till andra sidan.
NEXT.
© Copyright j. johansson.