- Har Kungen blivit av med saker, sa Tim.
- Just det, sa jag.
- Det var det värsta, sa Tim.
- Jag har väl aldrig
hört på maken, sa Tom.
- Det skulle vi aldrig göra, sa Tam.
Vi tar aldrig något som
vi inte har lov att ta, aldrig.
- Jag tror er, sa jag men nu undrar
vi om det kan vara så att Lina
Lilltrumma haft vägarna
förbi här på sista tiden.
- Nej det tror jag inte, svarade Tim,
men det händer ju att vi sover
halva dagarna om vi varit ute och
tjuvat natten innan och då kan
hon ju gått förbi utan
att någon av oss sett det.
- Ni har inte möjligtvis tjuvat ett
par skor på sista tiden, frågade Mia.
- Tja, sa Tim.
- Humellihum, sa Tom.
- Det kan väl hända, sa Tam.
De såg alla tre lite oroliga ut.
- Berätta, sa jag.
- Jo, det var så att för ett par
dagar sedan fick vi ett brev, sa Tim.
Det var någon som gömt ett par
skor bakom stora stenen borta i
Knosebacken som vi skulle tjuva.
Vi tyckte nog att det var lite skumt
för det stod inget namn i
brevet som det brukar göra.
Nåväl, vi smög dit på natten och
mycket riktigt hittade vi ett
par skor bakom stenen.
Döm av vår förvåning när
vi såg hur dom såg ut.
Det var de finaste skor vi sett.
Hela, nyputsade och blanka.
De skor som vi vanligtvis
tjuvar brukar ju vara
helt utslitna, med hål i sulorna

NEXT.

© Copyright j. johansson.