- Nu behöver ni inte vara rädda
för att ni ska trampa på
ett endaste snäckskal.
De flyttar sig när ni kommer.
Lycka till nu på er fortsatta färd
och glöm inte att hälsa på
mig när ni har vägarna förbi.
Vi väntade tills hon gått in i sitt
snäckhus innan vi fortsatte ner för berget.
Som Snäckelina sagt så flyttade sig
snäckskalen så vi kunde gå som
vanligt utan att trampa sönder dom.
Det hade redan blivit kväll
när vi kommit ner för berget.
Nu vore det skönt att sova en stund,
tänkte jag och vips så stod det
pyttelilla blå huset vid sidan av stigen.
- Vi gör väl som vi brukar,
sa Mia och det gjorde vi och
så blev det morgon igen.

NEXT.

© Copyright j. johansson.