Vi tittade oss omkring och såg
att vi befann oss vid ingången
till Kungens slott igen,
men sköldpaddan var borta.
- Vad gör vi nu då, sa Mia.
- Inte en aning, svarade jag,
men det börjar skymma så
vi kanske ska se om vi kan
hitta någonstans att sova.
- Det gör vi, svarade Mia,
men vänta. Det verkar
komma någon där borta.
Det var Lykttändaren som
börjat sitt jobb för natten
med att tända stadens ljuslyktor.
När han gick förbi frågade Mia
var vi kunde sova.
Han tittade förvånat på oss och sa:
- Vet ni inte det.
Han pekade på ett pyttelitet
blått hus som bara såg ut
att rymma en person.
- Gå bara in där en åt gången,
stäng dörren,
öppna den gå ut igen.
Mer behöver ni inte göra.
God kväll.
Vi gick fram till huset och Mia sa:
- Hur ska man kunna
sova i det här.
Det får ju knappt plats
en person stående.
- Konstigt, svarade jag,
men vi får väl prova. Vem börjar.
- Börja du, sa Mia.
- Okey, svarade jag, öppnade dörren,
steg in, väntade en stund
och gick ut igen.
Till min stora förvåning var
det inte längre kväll när
jag kom ut igen utan morgon.
NEXT.
© Copyright j. johansson.